Explosiv – City Saints
Explosiv är nya plattan från Göteborgs City Saints, deras tredje (och sista?) platta på svenska. Senaste släppet var dubbelalbumet, och lite av bandets Magnum opus i mina öron, Punk & Roll.
Explosiv rullar igång i ganska lugn takt med instrumentala (inte helt, det finns lite körer) Göta Älv, som doftar western med sina fåglar och skallerormar. Men sen brakar det loss i Majorna, hyllningslåten till Göteborgs i punkkretsar mest kända stadsdel. Överlag är det en hel del lokalpatriotism på det här albumet. På G, Blod & Bly och Kranarnas stad är andra låtar på samma tema. Till skillnad från klassisk Stockholms-punk, typ Tysta Mari, där det ligger det något vemodigt drogromantiskt över musiken, så är Göteborgspunken överlag lite mer uppåt och öldränkt. Det kan dock smyga sig in något sorgset trasigt här och där, och så även i City Saints alster.
Även om plattan tippar över, kanske lite väl mycket, mot Göteborgs-teman så finns det lite annat textmässigt. Det blandas in lite klass-teman i Staden Brinner, lite fylleteman i Explosiv och Nitad. Den bestående känslan är dock att det här är ett album som handlar om Göteborg. Jag har inget emot staden i sig, men det känns textmässigt inte lika varierat och engagerande som det gjorde på den svenska halvan av Punk & Roll.
Musikmässigt känner man igen City Saints, det går åt rock-hållet på många ställen, med lite Ramones-punk inblandat. Bandet glider på skalan rock, rock’n’roll och punk på sitt vanliga naturliga sätt. På något ställe låter intro-gitarrerna oerhört mycket The Hives. Jag gillar också vad bandet gör i E Du Go Eller, gitarr-riffet är riktigt nice där och slutspåret Fan Ta Er är uppfriskande avskalat.
Överlag tycker jag dock inte att City Saints Explosiv! känns riktigt lika inspirerad och engagerande som Punk & Roll (då jämför jag med den svenska delen). Det är främst textmässigt som jag tyckte den plattan kändes lite mer varierad och hade lite mer djup, här blir jag inte riktigt lika imponerad. Däremot känns det musikmässigt mer lekfullt, och svängarna tas ut lite mer. På Explosiv! har man bytt producent från DLKs Mart till Sators Chips Kiesbye, vilket kanske har påverkat soundet lite. Explosiv! saknar inte bra låtar, men jag blir som sagt inte jätteimponerad textmässigt, det saknas lite djup. Och Göteborgs-tematiken är lite för genomgående i mitt tycke, det gränsar till ett tema-album. Överlag ett stabilt album men i mina öron inte det bästa som stadsänglarna har släppt.