Recension: Spöket i maskinen – Sardo Numspa
Skåningarna i Sardo Numspa har förärat oss med ett digitalt album titulerat Spöket i maskinen, där man har samlat två nya låtar, 3 nyinspelningar från Håll hårt i det som håller dig kvar, EP:n En stund till och bandets tre låtar från Fyrtal i Punkrock vol.2.
Som vanligt får vi en ganska snabb och hård musikalisk grund, ibland på gränsen till melodisk hardcore som också har tydliga rötter i skate-punken, en hel del sydsvenskt vemod i texterna, och framförallt en samling riktigt bra låtar. Sardo Numspas sound och stil är lätta att känna igen och är relativt unikt på punkscenen just nu. Jag gillar bandets hårda och snabba grund-sound och hur man låter sången variera tempot i låtarna där man för att ta ner tempot drar ut stavelserna över några fler noter.
Om vi börjar med dom två nya låtarna som är med här, så tycker jag att dom håller en hög klass, särskilt Sten påse sax som sätter sig direkt. Över Helsingborg gråter himlen är inte en dålig låt heller, och båda låtarna visar att bandet fortsatt håller en hög nivå både i text och musik. EP:n En stund till höll också en riktigt hög lägsta nivå, där min personliga favorit var titelspåret, som är ett exempel på Sardo i högform i mina öron.
När det kommer till nyinspelningarna av bandets första EP så har dom låtarna fått ett oerhört lyft. Det var inga dåliga låtar från början, men den högre budgeten för produktionen har verkligen gett dom en helt annan tyngd, där det tidigare lät lite tunt är det nu lite mörkare och tyngre. Jag vet inte varför man har valt att inte ta med samtliga låtar därifrån dock, det är inte en dålig låt som har lämnats ute, kanske tog studietiden slut, eller också kanske bandet känner att det är något i den som skaver så här sex år senare.
Det är väldigt sällan politiskt eller samhällskritiskt i bandets texter. Det är istället relationer och livet som står i fokus. Det är absolut inget fel på det, det finns garanterat plats i punken för det också, och det är kul att se att det kommer ny punk som fokuserar på dessa teman också. Det enda problemet på en sån här samling blir kanske att det textmässigt blir lite endimensionellt efter ett tag, oavsett hur välskrivet det är. Men det beror nog mer på att man samlat låtar skrivna under en längre tidsperiod, vilket gör att man märker sånt tydligare när dom samlas på samma album.
Sammanfattningsvis är det en riktigt bra och stabil samling, där varje separat släpp som satts ihop bidrar med minst en riktigt bra låt. Det är definitivt en bra plats att börja lyssna på det här bandet som alla som gillar punk på svenska bör och ska ha hört.
Släpp det här på vinyl nu för fasen!