Napoleon på existensminimum – Siken för helvete

Siken, kanske mest känd som tidigare medlem i Attentat, har släppt sin första fullängdare med sitt projekt Siken för helvete, titulerad Napoleon på existensminimum. Siken har tidigare släppt en EP inom ramen för det här “soloprojektet”. På den här plattan har han tagit hjälp av ett antal musiker för att spela, och ibland även sjunga. Nils Nyquist spelar trummor, Crippa och Blomman från Troublemakers gästspelar, liksom Paddan från Attentat och Henrik Bromander från Liptones.

Jag tyckte att EPn hade ett par bra spår, och jag vet att min absoluta favoritlåt på Attentats senaste platta var skriven av Siken, så jag var förväntansfull på det här släppet. Och jag är inte besviken efter att ha lyssnat. Siken visar verkligen att han är en riktigt bra textförfattare. Det är både jäkligt personligt, men också samhällskritiskt, ibland i kombo i samma låt. Kärlek, sorg, vänskap, ilska och hopp, de flesta känslorna får en plats någonstans på albumets 11 låtar.

Musikaliskt blandas det upp ganska friskt också. Siken väljer att blanda in lite ska, folk och hardcore-vibbar på sina ställen, och räds inte att dra ner på tempot ibland. Perfektion är en Rancid-flört (även om inledningen låter mer Goldfinger), Kärleken är stark har folk-skimret och Får inget grepp är lite hardcore-inspirerad. I min egen kyrkogård känns lite som Sikens Hotel California, en långsam låt som verkligen drar ut på det. Inte min favorit på plattan, men modigt att göra en 6 minuter lång låt såhär. Blandningen gör att det aldrig blir tråkigt att lyssna, även om jag tycker att första tredjedelen av plattan är starkare än resterande, dom fyra första spåren är klass i min bok. Sniglarna snackar är en annan favorit.

Låter det som Attentat? Klart det finns likheter ibland, men det är ju inte konstigt eftersom Siken har varit med och påverkat låtskrivandet på senaste plattan. Jag tycker absolut inte det är en kopia och står väl på egna ben. Det låter heller inte överdrivet Göteborgspunkigt, förutom Crippas bar då, kanske tack vare att Siken inte har någon bred göteborgska.

Napoleon på existensminimum med projektet Siken för helvete är en riktigt bra skiva, som jag hoppas många hittar till. Artworken är också jäkligt snygg och jag skulle gärna se den på vinyl i framtiden.