Ursäkta Röran vol 7 – Vi Bygger Brända Broar

Grönpeppar Records är tillbaka med sin samling Ursäkta Röran, nu i volym 7, där 14 “nya” band (nya i bemärkelsen att man endast får medverka en gång) får visa upp en tidigare outgiven låt. Den här gången bjuds det på en blandning av nytt ungt blod och lite veteraner inom scenen, samt en blandning av hårt och rått och mer melodiöst. Precis som vanligt alltså.

Luvghul – Total Lobotomy
Luvghul lirar hård horror-punk och kommer till den här samlingen med en EP från tidigare i år i ryggen. Lite för hårt för att jag ska gilla det, jag går mer åt horror-kollegorna i Lefta Hand Blacks håll. Kul med lite nya band i den genren som mixar upp det lite dock.

Crash Nomada – Omöjliga Saker
Crash Nomada är ju inga duvungar direkt, men är inte ett band som jag har lyssnat aktivt på tidigare. Punken blandas upp med lite folk-inspiration i melodislingan vilket jag tycker är trevligt. Inte en låt som jag spelar på repeat dock, men den gör långt ifrån ont att lyssna på.

Tvärnitad – Nå Skit På G
Tvärnitad har en lite rap-liknande grej i sin snabba och rappa punk, vilket gör det intressant att lyssna på. Hårt men ändå med en underligande melodisk klang som gör att jag inte byter låt på en gång.

Sodakill – Not Sure
Sodakill är fyra tjejer från Stockholm som är en ny bekantskap för mig. Rockig punk men bra melodi och tempoväxlingar. Kanske inte helt representativ för bandets sound om man jämför med EPn från tidigare i år som jag kollade upp efter att ha hört den här låten. Jag gillar dock det här mer än låtarna på EPn tror jag, men troligtvis är det en låt som inte platsade på EPn, och jag förstår i så fall lite varför då soundet skiljer sig lite.

Kampen – Arbetarklasshamnstad
Kampen ställer upp med en The Clash-inspirerad mellantempo-låt om bruksorter som förändras och solidaritet. Musikmässigt har man kanske hört det förut, men det är en finstämd hyllning till bruksorten och dess invånare, och jag gillar det verkligen.

Vera Norea – Martyr Girl
Vera har alltid haft ett unikt sound, även om det är ett som inte alltid tilltalar mig. Här startar det rockigt, och låter lite som ett tidigt Sahara Hotnights. Det fortsätter med en melodislinga som verkligen sätter sig. Sen kallar Vera fram sin inre Frida Hyvönen runt 2:30 minuter in i låten. Veras röst, ett piano och en triangel (?), innan det kör igång igen. Det är en jäkla resa och ett bra driv, och kanske inte helt lika eget som det kan vara ibland,

Blisterhead – Wake Up The Dead
Jag såg Blisterhead live för första gången i gymnasiet, när dom spelade på den så kallade Kullenfestivalen på min gymansieskola i Skara. Dom var nog bara några år äldre än vad jag själv var, och vilket ös och energi. Bandet har följt med mig genom åren och jag har älskat vissa släpp och haft lite svårare för andra, men det är ett band som alltid vill prova nytt och utvecklas. Senaste släppet flörtade med hardcore, men här är det ett lite mer klassiskt Blisterhead-sound, och en text som jag tycker speglar åldern både jag och bandet har kommit upp i. Får mig att bli lite nostalgisk och även längta efter en ny platta.

Ett Steg Närmare Döden – Född Förlorare
Ett Steg Närmare Döden är ett band som jag har skrivit om tidigare. Jag tyckte den EPn var bra, det här är dock en lite äldre låt från 2017. Det här är lite snabbare än låtarna från den EPn, men det är fortfarande välskrivet och bra, frågan är hur bra det representerar hur bandet låter idag dock.

Flaskhals – Tänk Positivt
Lite synd att Flaskhals inte fick med en låt med sin nya sångerska till trycket av den här plattan, det här blir lite av det “gamla” Flaskhals. Inget fel på låten, men byte av sångare/sångerska påverkar självklart ljudbilden ganska rejält. Synd att Elin inte fick visas upp här.

Fru Skräck – Play With Me
Rockig punk är vad Fru Skräck från Växjö bjuder på. Lite tunn produktion vilket kanske inte hjälper låten men det är bra ös. Det låter lite Tsunami Bomb över det, men låten är kanske lite för lång, jag har svårt att hålla intresset uppe hela vägen

Bödel – Guidance Patrol
Bödel lirar hardcore och kommer från schlätta, inte helt min grej (hardcore alltså, schlätta är jag ju uppväxt på), men jag tror att dom som gillar hardcore också gillar Bödel. Ösigt och Leya gör ett bra jobb på sången/skriket. Har en 7″ på gång senare i år som många säkert kommer gilla, men som sagt, inte min kopp te.

Hesa Fredrik – På Golvet Igen
Hesa Fredrik är bland mina favoriter av de nyare banden som kommit fram de senaste åren, med en mycket bra debutplatta och en stabil EP i ryggen. Uppsala-bandet skriver ofta om fylla, ångest och livet i en småstad, och även denna låt är på temat fylla och ångest. Bandet har dock skrivit mycket bättre låtar på samma ämne, det här känns som en låt som blivit ratad från andra släpp. Produktionen låter dessutom väldigt mycket demo. Jag är ändå taggad på bandets nya fullängdare som jag tror kommer senare i år.

Kanotörerna – Pengarna
Kanotörerna är ett Göteborgsband som jag inte har hört förut. Det låter ungt, produktionen har lite DIY-demo över sig, och det låter bättre än deras singel på Spotify, som knappt går att lyssna på. Men jag känner att den Spotify-singeln i grunden är en bättre låt än “Pengarna”. En ganska bra text här men inte en låt jag blir överdrivet exalterad över

Rubbat – Bränn Ner Skolan, Borgare
Rubbat är ett Stockholmsband och det här låter likt Kanotörerna lite demo-lo-fi och ganska ungt. Energin och engagemanget finns där men det är ingen låt jag direkt imponeras av. Tycker man kunde ha spridit ut dom här två avslutande låtarna på ett annat sätt på plattan för att inte avsluta med två låtar med ett lite lägre produktionsvärde, men det är en liten sak att klaga på i det stora hela.

Allt som allt är Ursäkta Röran vol 7 en stabil samling låtar. Som vanligt kan alla hitta något som faller dom i smaken, för det blandas subgenres friskt här. Också kul med en blandning av nya och även etablerade band, det visar på bredden inom svensk punk just nu. Grönpeppar Records gör alla en tjänst med dom här samlingarna.