Warrior Heart – SMÅJÄVLAFÖTTER

SMÅJÄVLAFÖTTER fortsätter med sina mindre släpp, den här gången med 3-spårsingeln Warrior Heart.

Singeln öppnar med lite baktakts-punk, men ändå med bandets högoktaniga energi. Alfahanne handlar som titeln antyder just om dom som, oftast endast själva, definierar sig som alfahannar och förmodligen är födda i fel århundrade. Lite otäckt dock när man hör att hemmafrusidealet ibland går i mode i yngre generationer. Förhoppningsvis våras det inte för alfahannen, men det kanske säger något om vilken generation SMÅJÄVLAFÖTTER tillhör, och vilken genre vi rör oss i.

Det var då själva fan är en härligt cynisk låt om att allt alltid skiter sig. Härligt ogöteborgskt, dom som alltid är så jävla uppåt och optimistiska annars. Nu är allt så skit att till och med dom börjar misströsta. Avslutande Allmänheten blandar in lite ska-takter igen, och texten är återigen härligt cynisk. Malin är lite lenare i rösten överlag den här gången, på Slaggis och förtryck tyckte jag nästa det lät som att rösten hade tagit lite stryk. Men det lite hesa och growliga fortfarande kvar här också, om än inte lika framträdande. Musiken är lite mindre hardcore än på vissa av bandets andra släpp, trall och ska-influenser är mer framträdande här, vilket faller mig helt i smaken. Förra släpper tyckte jag hämtade lite väl mycket inspiration från kollegor i branschen, men här får bandets egna uttryck ta plats mer.

Överlag landar SMÅJÄVLAFÖTTER på Warrior Heart i mina öron helt rätt i balansen mellan melodier och sin mer råa hardcore. Bandet delar mig lite ibland men det här är nog i mitt tycke det bästa släppet i helhet sedan Knulla skiten ur dom. Texterna är på topp, musiken likaså och låtarna är härligt korta, bara att sätta alla tre spåren på repeat.